Att ständigt känna med andra kan leda till en känsla av utmattning. Att kontinuerligt vara den som tröstar och förstår utan att ta hand om sig själv kan ha en negativ effekt på ens välbefinnande. Besöker du en föreläsning om empatitrötthet får du höra hur detta tillstånd blir allt vanligare, särskilt bland yrkesgrupper som ständigt arbetar med människor. Det kan till exempel vara lärare, vårdpersonal eller socialarbetare som ofta möter människor i kris eller med starka känslolägen. Denna känslomässiga belastning dag ut och dag in kan skapa en situation där dessa individer känner sig överväldigade och tömda på energi.
Det är tänkvärt att även för dem som inte arbetar inom sådana yrken kan känslan av att vara emotionellt urlakad uppkomma. I en tid där sociala medier flödar över av andras erfarenheter och uppmaningar till att visa ständig närvaro och stöd, kan det blir allt svårare att skilja på egna och andras känslor. Det är viktigt att känna igen symtomen på en sådan känslomässig utmattning för att kunna ta steg mot återhämtning.
Att skapa gränser för sig själv, lära sig att säga nej och att regelbundet praktisera självvård är några av stegen man kan ta för att minska risken att drabbas av detta syndrom. Det kan även innebära att man måste se över sina sociala medier-vanor eller sina arbetsrutiner. Att ständigt vara en känsloresurs kräver sin laddning, och ibland måste vi inse att det är okej att sätta mobiltelefonen på ljudlöst, stänga av aviseringar och bara vara i stunden för vår egen hälsas skull.
Hantera empatitrötthet i vardagen
Att finna balansen i livet är avgörande när man hanterar empatitrötthet. Det handlar om att finna en harmoni där man kan fortsätta att vara en stödjande kraft utan att själv bli dränerad. Att upprätta en självvård rutin är central för att skydda sig mot överdriven empatisk trötthet. Det kan inkludera enkel meditation, tidsbestämd exponering för svåra situationer och regelbundna pauser under arbetsdagen för mental återhämtning.
Ett första steg kan vara att bli medveten om tecknen på empatitrötthet, så att du kan agera innan det går för långt. Vanliga tecken inkluderar känslor av överväldigande trötthet, irritation över andras behov eller en känsla av att känslomässigt vara tom. Om dessa börjar bli vanliga upplevelser, kan det vara dags att prata med en professionell eller söka stödgrupper som förstår. Kom ihåg att det är hälsosamt att sätta upp gränser och att det inte är ett tecken på svaghet att be om hjälp. Genom att ta hand om din egen mentala hälsa kan du fortsätta att omsorgsfullt vara där för andra utan att förlora dig själv till empatitrötthet.